Pilotskolor
Närlundaskolan i Askersund och Saltängsskolan i Laxå är också klimatpiloter!
Skolorna ligger i centralorterna och på båda finns elever från förskoleklass till årskurs 5 samt fritidshem. På
Närlundaskolan
går cirka 300 elever och
Saltängsskolan
har 130 elever.
Rektorer och personal på de två skolorna vill arbeta med klimatfrågan på ett positivt sätt så att rädsla och oro vänds till en känsla av glädje när man kan göra något konkret och när man arbetar tillsammans. Deras arbete med hållbar utveckling genomsyrar hela skolarbetet och det handlar till stora delar om att bli bättre på det man redan gör. Att bidra till att barnen mår bra, känner sig trygga, känner samhörighet och att de är viktiga, att de duger och att de kan. Och just det är troligen det allra viktigaste vi kan göra för att bidra till en hållbar utveckling. För att klara de stora utmaningarna vi står inför, de globala miljöhoten och en allt orättvisare värld, behövs människor med självkänsla, kreativitet, livsglädje, samarbetsförmåga, helhetsförståelse och medkänsla.
Konkret har man inspirerats av sju landmärken för vår egen hälsa och för samhällets långsiktiga hållbarhet (utarbetade av Johan Hallberg, läkare i Hedemora):
Skolbespisningspersonalen mätte matresterna efter att varje klass hade ätit ett par gånger under hösten 2009. Eleverna har fått se hur mycket de slängt och har också pratat om varför de tror att det slängs så mycket. Veckorna efter mätningen minskade mängden matrester som slängdes, men är minskningen bestående?
På Närlundaskolan slängde man vid första mätningen 7 kg mat. Vid den andra mätningen var det bara 3 kg , men det kan ju bero på vad som serverades de dagar man mätte (fisk vid första tillfället och fläsk och potatisplättar vid det andra), hur många som åt just den dagen, vad man hade gjort på förmiddagen och mycket annat. I snitt slänger offentliga kök ungefär 20% av maten som egentligen skulle gå att äta. Mat, som när den producerats och transporterat påverkar klimatet och sen inte kommer till någon nytta överhuvudtaget.
Under 2010 kommer att mäta igen för att se om minskningen är bestående och om man kan minska ännu mer.
Konkret har man inspirerats av sju landmärken för vår egen hälsa och för samhällets långsiktiga hållbarhet (utarbetade av Johan Hallberg, läkare i Hedemora):
- Mer kroppsrörelse i vardagen
- Mer frukt och grönsaker i kosten
- Plats för föräldraskapet
- Plats för mänskliga möten
- Balansera stressen
- Närhet till naturen
- Närhet till kulturen
Skolorna utmanar varandra
Vem kan minska svinnet mest i matbespisningen?
Skolbespisningspersonalen mätte matresterna efter att varje klass hade ätit ett par gånger under hösten 2009. Eleverna har fått se hur mycket de slängt och har också pratat om varför de tror att det slängs så mycket. Veckorna efter mätningen minskade mängden matrester som slängdes, men är minskningen bestående?
På Närlundaskolan slängde man vid första mätningen 7 kg mat. Vid den andra mätningen var det bara 3 kg , men det kan ju bero på vad som serverades de dagar man mätte (fisk vid första tillfället och fläsk och potatisplättar vid det andra), hur många som åt just den dagen, vad man hade gjort på förmiddagen och mycket annat. I snitt slänger offentliga kök ungefär 20% av maten som egentligen skulle gå att äta. Mat, som när den producerats och transporterat påverkar klimatet och sen inte kommer till någon nytta överhuvudtaget.
Under 2010 kommer att mäta igen för att se om minskningen är bestående och om man kan minska ännu mer.
Skolorna samlar in kol — med hjälp av äppelträd donerade av Pär Holmgren och Kalles Trädgård
Tre äppelträd var av sorten Godis fick skolorna av Pär, känd meteorolog och författare och Kalle Eriksson som har Kalles Trädgård i Askersund. Träden överlämnades i samband med invigningen av Klimatpilotsprojektet i den 10 oktober på torget i Askersund, då Pär besökte oss och Kalle visade den rikedom av äpplesorter vi har. Träden står nu på omsorgsfullt valda platser på Närlundaskolan och tas väl om hand av skolans elever och personal. Saltängsskolan ska plantera sina i vår, eftersom man gjort en stor ombyggnad under hösten och ville få den färdig för att väja ute en fin plats till träden därefter. Kalle hjälper dessutom skolorna med råd när det gäller plantering och skötsel.
Äppelträd ger goda och klimatsmarta äpplen, det vet alla. Men träd binder också under sin livstid in koldioxid och bidrar till att mildra växthuseffekten. Globalt sett står nedhuggning av skog för en stor andel av utsläppen. Det bidrag som sex nya äppelträd ger kan tyckas som en droppe i havet men om alla på jorden gjorde likadant skulle det få effekt. De sex äppelträden kan binda 5-6 ton koldioxid under sin livstid, förutom att de bidrar till att öka mängden kolrikt mull i marken. Bygger man dessutom en vacker möbel av träet, istället för att så småningom elda upp det så binds koldioxiden kanske flera hundra år till.
Skriv ut
Senast uppdaterad av: Andreas Johansson 2010-02-23 11.06
Sidansvarig: Andreas Johansson
Sidansvarig: Andreas Johansson
Nu utmanar Saltängskolan Närlundaskolan i tävlingen om att samla in så mycket aluminium från värmeljus som möjligt och bidra till att minska vår klimatpåverkan!
"Pappa brukar säga att det är roligt att arbeta och nu förstår jag vad han menar för det här är ju jättekul" sa en elev i Närlundaskolan när han satt tillsammans med sina kompisar och räknade och vägde värmeljus och ställde upp mattebråk för att beräkna vad de fått in.
Skolan är med i "Den stora värmeljusjakten" som arrangeras av IKEA och WWF (www.varmeljusjakten.se )
Telefon: 0584 - 473 400 Fax: 0584 - 107 41 E-post: miljo@sydnarkemiljo.se Postadress: Sydnärkes Miljöförvaltning, 695 80 LAXÅ